Verkligheten är långt ifrån så, åtminstone efter andra barnet. Fikan med de andra mammorna är ett andhål där man kan klaga över livet som småbarnsmamma och de andra verkligen förstår en för de är på exakt samma ställe själv (sen gläds man också över de små sakerna som bara en småbarnsmamma kan förstå). Shoppingen handlar egentligen om panik över att dotterns fötter växt så hon inte äger ett par skor som verkligen passar, alla är för små.
Anledningen till att man går i mysbyxor efter lunch beror oftast på att man helt enkelt inte hunnit komma ur byxorna. Duscha på morgonen är ett minne blott och sker efter klockan 19 på kvällen när barnen somnat:-)
Ja, man kan ju vara lite ironisk och skoja om hur det är med små barn men jag skulle aldrig byta bort det för något i världen. Jag är konstant trött och skulle nästan göra vad som helst för att få sova en hel natt utan att amma eller gå och kissa med Skruttan. Jag tar att jag är orkeslös. Jag tar att leksakerna ligger spridda över hela huset och att tvätthögen som ska strykas växer alldeles för fort. Jag tar att jag förmodligen hade behövt dammsuga någon gång i förrgår och att kuddarna ligger i oordning i soffan. Soffbordet brukar också vara belamrat med någon extra dekoration men jag älskar mina barn och mitt liv som förälder så otroligt mycket. Dessutom vet jag att det bara är under en kort period i mitt liv som det är så här. Jag vet att det kommer att komma andra jobbiga perioder men det är helt andra bekymmer och inget jag behöver tänka på nu. Nu måste jag fokusera på nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar